Anders. Min första kärlek heter Anders och han var min bästa vän. Jag var fem-sju år gammal och jag var dödskär i honom, jag ville alltid vara med honom. Jag var inte den enda heller, jag slogs som en krigare om honom med andra småflickor. Anders var allt en Don Juan, jag tror att han ville ha alla. Det var ju självklart bara en småflicksförälskelse men det är den första kärleken utanför ens föräldrar man vet och det är något man aldrig glömmer, inte jag iallafall.

Kan ju slänga in den första personen jag var kär i då jag visste vad kärlek innebar. Han hette Hampus och vi träffades på en halloweenfest 2007. Jag var uppklädd till en rymd brottsling. Trasiga jeans, söndersliten tisha med blodfläckar på, en svark mask mlad med ansiktsfärg och hår som stod mer åt alla håll än de små trollen med grönt hår. Jag minns inte om han var utklädd. Jag minns att jag direkt blev nyfiken på vem han var och försökte prata med honom flera gånger. Vi bytte emailadresser och la till varandra på MSN, chattade i ett par veckor men det rann ut i sanden.
Några månader senare började min konfirmationsperiod och jag gick på mina första möten, då upptäckte jag att Hampus var en av mina konfirmationsledare. Det var en äkta "men det är ju du!" upplevelse. Inte långt efter började vi prata på MSN igen och snart träffades vi också regelbundet. Han kysste mig på en strand i Onsala första gången i Maj 2008.
När han gjorde slut med mig krossades mitt hjärta, jag hoppade av konfirmationen och lämnade inte sängen på två dagar. Jag kommer aldrig att glömma min första kärlek.