Har haft en av de mest omtumlande dygnen på länge nu känner jag, det ska bli skönt att lägga mig nyduschad i rena lakan och sova lugnt genom hela natten för jag är helt slut.

Nu börjar USA närma sig, det är 23 dagar tills jag åker. Det känns helt otroligt, varje år känns det som att det är ljusår bort och helt plötsligt ligger det precis framför mig. Nu är det här igen och det är svårt att smälta. Sju veckor på andra sidan atlanten, det kommer bli mycket tid på Skype.

Kan ju varna alla(vilka?) läsare om eventuella humörsvängningar de närmsta veckorna, p-piller is the shiet.

Avslutar med en bild från USA 2010. Bilden av vad jag vaknar till i huset vid sjön varje morgon.



Det här är värt att dör för,
jag tror mitt hjärta blöder.